korpvistet.blogg.se

2016-12-30
13:45:00

Tarot Experience

Jaha? tänker säkert någon vilsekommen läsare som råkar snubbla över denna blogg som fortfarande precis har börjat, vad menar människan med Tarot Experience?
 
Det här är helt enkelt givetvis, en fråga om tarot och dess många sidor. Det är så här, det finns ett italienskt förlag som heter Lo Scarabeo som ger ut bland annat tarotlekar och böcker och de senaste två åren har de genom Kickstarter skapat två projekt där de med hjälp av oss tarotnördar gett ut två av tre böcker så här långt. De är lite speciella eftersom de blandar in flera olika personer inom tarotvärlden och man kan välja olika nivåer som man vill stötta på, de enklaste och billigaste så får man i stort sett ett tack, men ju mer man bidrar med desto mer får man för sina pengar. Jag valde ett alternativ där jag dels fått boken Tarot Experience, men också några bilder som kommer från Eric Dunnes Tarot Apocalypse, en tarotlek som jag fick välja ur ett antal möjliga som heter Tarot of the Secret Forest och så en vacker påse med motiv från en tarotlek som jag nu inte minns namnet på tyvärr.
 
Nå, tänkte berätta om boken den här gången, tarotleken kan jag ta i nästa inlägg, det blir mindre gyttrigt då. Den här boken har jag väntat ett ganska bra tag på, men med tanke på att den först väntade på att slutdatumet för kampanjen skulle visa vilka nivåer den nått och så tryckning och sen distribuering så kanske det inte är så förvånansvärt. De som bidragit med material till boken är Giordano Berti, Tali Goodwin, Sasha Graham, Marcus Katz, Mark McElroy, Riccardo Minetti och Barbara Moore. Vi pratar 600+ sidor om lite mer avancerat innehåll till skillnad från Tarot Fundamentals som är den första boken och tar upp mer grundläggande saker kring tarot. Här tittar vi mer på personlig utövning, signifikatorkort, olika sätt att läsa korten, förflutet och framtid, lite nya tekniker, tarotläggning, hur man lägger för andra som exempelvis varför människor söker en läggning eller hur man hanterar sina kunder/klienters förväntningar och så en hel massa annat uppbackat med vackra bilder från olika tarotlekar och annat värt att titta på som är tarotrelaterat. Än så länge har jag bara bläddrat i den och lite kort läst en bildtext eller rubriker som lockat ögat lite extra. Men jag vet ju från den första boken att det är ingen idé att sträckläsa utan jag läser lite i taget så är det lättare att ta till sig.
 
När jag väl satt där med alla dessa saker samlade så ville jag ju ta lite kort på det hela, första dilemmat som uppstod var ljuset, eller bristen på det. Sen blev det för mycket ljus så det blänkte och så det tredje dilemmat - katten. Som de individer de är så har de något slags sjätte sinne för hur man bara måste vara ljust där det händer något viktigt... med resultatet att han givetvis både klev över och satte sig på boken och allt. Merkurius retrograd någon? Ja, det är helt enkelt en tid då det verkar som att planeten Merkurius "går baklänges" över himlavalvet och det sägs att det kan ställa till en del bekymmer i fråga om kommunikation, som till exempel internet, i relation med andra människor och så vidare. Mitt tydligaste tecken är att jag inte får fylla på mitt kontantkort till telefonen! Lite störande eftersom det gör ens tillvaro något begränsad i vissa avseenden. Nå, det löser sig väl får jag hoppas, helst före nyår.
2016-12-16
14:10:05

Vardagslunk i juletid

Ja, inte mycket annat som händer ärligt talat. Vardagslunken knogar på, och går nog så fort tycker jag för snart är det både vintersolståndet och julafton, och det känns som att jag behöver hinna så mycket mer innan dess. Fast egentligen är det ju inte så, bara jag som fått för mig att jag ska hinna vissa saker innan helgerna.
 
Idag är en av de där dagarna när jag försökt hinna med att göra en pepparkaksdeg. Jag har inte i hela mitt liv gjort egen deg förrän idag. När jag var barn och en bra bit in i tonåren så var det min mamma som gjorde pepparkaksdegen och så hjälptes vi åt att baka och grädda. Sådana där saker som man minns med en speciell känsla nu när man är äldre själv och har en egen ung dam som försöker skapa traditioner. Så, imorgon blir det pepparkaksbakande om inget annat oväntat händer. Problemet idag med att försöka få ihop degen är ju att det kräver lite extra koncentration och fokus när man läser recepten, särskilt som jag bara skulle göra hälften av den angedda mängden. Försök då koncentrera dig på sådant när katten kommer jamandes och inte accepterar en snabb hälsning och fortsätta med läsa och mäta. Nejdå, sådant går inte för sig när man är en leksugen katt! Så fortsatt jamande, strykande kring benen och allmänt vara gosig tills jag gav upp. Försökte leta rätt på en skojig leksak och kastade den så han kunde jaga den. Resultatet? Han tittade på mig som om jag var lite lagomt intelligensbefriad. Han ville väl inte leka själv heller?!
 
Suckade, tittade mig omkring lite till och hittade en av hans äldsta existerande leksaker. Det var en gång i början, för sådär 3 år sedan, en sådan där som ska fästas i en dörröppning och så kan de hoppa och jaga den där. Nå, med tiden så började den där stackars saken bli lite sliten och resårsnodden blev kortare och kortare. Nu sitter den fastknuten och tejpad på en plastpinne från någon tidigare kasserad leksak och funkar fortfarande alldeles utmärkt. Så tillbaka till köket. Där stod jag med pinnen löst i ena handen och försökte mäta kryddor och annat medan en lycklig katt snodde kring fötterna på mig och jagade den där leksaken. Jepp, det är väl som de säger, är man förälder så börjar man kunna fixa det där med flera saker samtidigt med tiden. Inte alla kanske gör det, och alla står helt klart inte och gör pepparkaksdeg och roar katten samtidigt! Men det gick, tror jag åtminstone. Tiden får utvisa när vi har provat baka med den och provsmakat de första gräddade alstren. Smakar de konstigt så vet jag ju vad jag kan skylla på! Individen i fråga är 3 år lite drygt, av manligt kön, har svart päls, bärnstensgula ögon och lystrar inte till namnet Lakrits.
2016-12-12
15:54:00

Korpvistets premiär

Mitt första försök att skriva i den här bloggen då, och notera att jag inte säger att det är mitt första försök att blogga. Jag har skrivit bloggar förut, men aldrig här och det är väl fortfarande lite gnissligt i maskineriet tills jag lär mig att hitta och göra. Tur de har bloggskolan så man kan söka rätt på saker jag inte vet var de finns eller hur man får till här. Och så det lilla fenomenet, att inte automatiskt skriva på engelska, och tänka på det språket! Men... du är ju svensk?! Ja, och? För flera år sedan hade jag en svenskspråkig blogg som jag körde jämte med en på engelska, så tröttnade jag på den svenska och fortsatte med enbart den engelska och på den vägen är det. Den andra bloggen kan ni hitta på Witchy Tarot Mum och den säger väl ganska tydligt vad som troligen kommer att förekomma här i stort sett.

 

Så vad mer kan jag säga? Jag ska skriva en presentation snart, bara jag vet var jag kan göra det så blir det lite mer grepp om vad och vem och allt det där.

 

Varför skriva sitt första inlägg på Lucia-dagen av alla dagar? Varför inte skulle jag vilja säga. Det är i stort sett fullmåne och efter att jag läste historien bakom Lucia och Luciadagen från en av mina vänner så blev det ännu bättre. Nej, jag pratar inte om Lucia det italienska helgonet även om den här dagen givetvis har med henne också att göra. Vill ni läsa det Luna skrivit och en hel massa annat bra som hon har i sin blogg, så hoppa över hit till Magiskt Liv med Luna. Allt eftersom ska jag fixa till allt med länkar och annat som man kan söka sig till utan att först behöva hitta rätt inlägg och allt det, men som sagt, jag har precis börjat stöka här så det kommer. En sak i taget och den där oundvikliga döden sist som det så fint heter. Så långt, så bra. Nu ska jag försöka hitta åt lite mer här och var så blir det här förhoppningsvis bra med tiden.

 

Vem jag är? Som sagt så är jag en stor fantast av tarot, läser, skriver om och äger fler tarotlekar än vad jag hinner använda. Eller snarare, jag älskar verkligen det konstnärliga på en del men det betyder inte att jag kommer överens med dom att arbeta med. Det är inget jag har som yrke, även om jag inte är främmande för att lägga korten för andra vilket händer då och då, hittills är de flesta nöjda.

 

Hedningen i mig drar sig mest åt wicca, men är lite fundersam över vad och vem jag egentligen ska säga att jag är där på senare år. Men för enkelhetens skull säger jag att jag är wicca eller pagan. Det brukar de flesta förstå och acceptera. Och nej, jag är inte öppen för konvertering även om jag gärna kan prata om saker och ting så länge det är öppet åt båda håll och det är införstått att det ska hållas trevlig ton.

 

Mamman kämpar vidare, försöker få vardagen att funka med en morgontrött ung dam, få läxor gjorda, hinna göra saker tillsammans som är roliga eller bara sitta ett tag i soffan med ett spel, film eller en bok. Sen var det allt det andra mindre roliga, som att behöva göra allt stök som hör hemmet till... inte min favoritsyssla även om den blir gjord. Mamman i fråga älskar dessutom att gå ut med kameran i högsta hugg ifall det kommer något fint motiv att föreviga. Problemet börjar vara att kameran inte anser samma sak numera, vi har lite skilda åsikter om autofokus bland annat. Nå, den är ursäktad efter drygt 9000 foton och 5 år på nacken. Fotot där ovanför i headern är ett av mina faktiskt, taget i slutet av 2015 om jag inte missminner mig.

 

Själva bloggen då. Varför väljer man ett namn som Korpvistet? Säg det den som kan. Det var en huvudbry utan dess like till att börja med, men så tänkte jag att det online namn jag använt i så många år, Ravenlady, faktiskt beror på att korpen är speciell för mig kunde ju få hänga med här också. Så det här är Korpens viste. Och om ni inte vet vad ett viste är så brukar det förklaras med en boplats eller ett läger, så här bor Korpen helt enkelt.
Kan tillägga att jag kanske inte är världssnabbast på att svara på de kommentarer som kan komma här, men ska förhoppningsvis svara inom en vecka om det behövs.